För mycket…

Även om det har varit trevligt de två senaste helgerna med Astrid Lindgrens Värld och midsommarhelg. Så är det jobbigt att liksom inte få styra sig själva. Att liksom få leva i vår lilla familj och bara ta hänsyn till varandra. Att det dessutom har varit bl.a. Studiedagar på mina ”lediga” förmiddagar gör att min vila har uteblivit. Maken har haft en otroligt intensiv period på jobbet som har stressat honom. Nu när semestern snart börjar känner jag verkligen hur trött jag är. I fredags natt hade jag hjärtklappning och svårt att andas. Andningen är fortfarande svår och jag har svårt att fokusera på jobbet. Det är så svårt att förklara, men bra mår jag inte. Saker som borde göra mig glad, gör mig inte glad.

Ikväll tog jag en promenad med en ljudbok i örat. Det var skönt. Jag gick inte för att träna, utan för att komma ut lite… Innan hade jag haft en väldigt gosig kille i knät. Bubben mös och gav mig kramar. Det behövde jag verkligen.

Detta var väl inte det mest uppiggande inlägget. Men så är mitt liv. Att vara med vår mysiga son är tyvärr tröttande. Han är blixtsnabb och har en järnvilja. Och att han inte kan prata utan får visa på andra sätt vad han vill kan vara svårt och intensivt för oss andra. Han frågar inte efter godis. Han rusar dit han tror att det finns och försöker med alla medel få tag på det…. Bara för att ta ett exempel.

En reaktion på ”För mycket…

  1. Stor kram. Vi angelmans föräldrar förstår varandra. Ibland måste man få skriva av sig.
    Du gjorde helt rätt som tog en stund för dig själv med ljudboken. Jag brukar rymma till gymmet. Visst är det härligt med våra goa barn och att hitta på saker med dem. Men det är pckså väldigt krävande och man är trött när man kommer hem. Stor kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>